Nibblacupen, årets stora sporthändelse!: Anti Alfa

"Här står allt på spel! Jag tror - på tvärs med dialektikens lagar - att Alfa kan ta hem spelet. Det gäller bara för herrarna i 'sista striden' att glömma smärtan från lårbensbrotten (jodå, vi kommer förmodligen att få se några sådana i år igen) och ge järnet, för Anti-Alfa har allt att vinna och inget att förlora (samt den 'historiska nödvändigheten' på sin sida). Det här blir tufft. Jag räknar in starköl nummer åtta, tar en iskall jäger till det och klappar fram ALFA till seger i sista stridens sista match."

Medan jag läser i matchprogrammet ekar Fredrik Stiernstedts mäktiga stämma från högtalaranläggningen över fotbollsplanen.

"Så var det äntligen dags dags för turneringens stora hatmatch, Anta Alfa drabbar samman med sin största fiende ALFAHANNARNAS SISTA STRID!"

Min blick vandrar över de förväntansfulla åskådarna och landar på Anti Alfa som självsäkert och segervilligt värmer upp genom att skjuta stenhårda skott mot den egna målvakten Lindo. Detta fantastiskt unga, hungriga lag har spelat en tekniskt och fulländad fotboll turneringen igenom. Som lag är de obessegrade hitills i turneringen och nu står de inför sin verkliga uppgift och stora motivation. Nämligen att krossa Alfahannarna! Själva lagnamnet symboliserar antitesen gentemot de gamla grånande fotbollslegenderna i motståndarlaget. Jag drar mig till minnes Lindos ödesmättade ord i Sportredaktionens Debattforum:

"GLÖM INTE BORT ANTI ALFA ! VI KOMMER ATT KROSSA ALL OF YOU!
(det heter så för alla gubbarna kallar sig alfa o dom e gubbar, vi e ungdomar!)"

De grönklädda spelarna i ALFAHANNARNAS SISTA STRID! står i en klunga på den motsatta sidan av fotbollsplanen. De verkar inbegripna i en lågmäld diskussion. Oddsen är sannerligen inte på deras sida i denna sammandrabbning. Dessutom spelar det faktiskt ingen roll för laget hur resultatet blir. Med två förluster i bagaget är ALFAHANNARNA SISTA STRID! ohjälpligt utslagna ur Nibblacupens final. Jag har mycket svårt att tro att Fredrik Stiernstedts experttips kommer att överensstämma med utgången i denna match. Plötsligt sker ännu en märklig händelse denna stora förvåningens dag! Fram till kommentatorskasliet kliver plötsligt godmodigt Shaolin Soccers Chaos Magician! Fredrik Stiernstedt hälsar honom välkommen med ett igenkännande grin och en folköl. Olle Molander greppar micken och börjar genast i snabb takt gå igenom matchens förutsättningar och spelare. Fredrik Stiernstedt sufflerar då och då med väl underbyggda expertkommentare. Min mun gapar stort och fånigt vid denna märkliga syn. Precis när den första omedvetna dreggeldroppen är på väg att påbörja det långa fallet ned mot gräsmattan nedanför, rycker Erika Isaksson, Goaliedemon of Ganesha in till min stora räddning.

"Bli inte förvånad Sandra. Jag har mycket lång tid känt "Bluffen" och denna situation är inte alls oväntad. Chaos Magician är en mycket kaosfylld personlighet som vägrar begränsa sig i normala sociala sammanhang. Vår ostrukturerade offensiva mittfältare tar alla chanser som bjuds att tala i tungor. Fredrik och Olle är också ett radarpar som många gånger stått bakom mikrofonen tillsammans. Inte minst i den ökända Hultsfredsrapen."

När denna Hultfredsrap nämns vid namn sträcker Daniel Öberg Fury Monk på sig med ett stolt leende. Jag får känslan att han också haft ett finger med i hiphopleken. Precis innan Fredrik Stiernstedt kastar upp bollen till tekning, lägger jag märke till att en ny person ansluter sig till publikhavet. En stolt gammal dam dyker plötsligt upp vid min sida med ett Bingospel under ena armen. Hon blickar med illa dolt missnöje på ALFAHANNARNAS SISTA STRID! och hytter ilsket med näven mot Den Flygande Holländaren. Men det har jag verkligen inte tid att koncentrera mig på nu för matchen är igång!

Gruppspelsmatch 6

.VS

Bollen singlar genom luften och Anti Alfas välspelande Sebbe erövrar sin imponerande och stabila vana trogen, genast läderkulan. Sebbe skickar iväg en perfekt passning in mot mittfältet och Crazy Ivan tar emot den samtidigt som han skickligt spanar över planen efter en intelligent spelfortsättning. Den gamla damen bredvid mig utbrister högt (och möjligtvis en smula ovärdigt)

"Krossa Alfahannarna en gång för alla, detta ovärdiga hantverkarslödder!"

Den stiligt klädda äldre kvinnan bredvid mig är nära att tappa sitt Bingospel i begeistringen. Jag vänder ofrivilligt uppmärksamheten mot denne madame, då jag fruktar att brickor kommer att flyga ut över åskådarläktaren och vad värre är, in på fotbollsplanen! När jag återigen lyckas styra blicken mot spelet ser jag en märklig situation. Tekaren Tore Artist´n Larby verkar för första gången hittills i turneringen strunta fullständigt i vem som har bollen och sätter full fart mot det egna straffområdet. Här väntar honom samtliga alfahannar där de står uppradade på backlinjen framför målvakten Maffioso. Crazy Ivans otroliga sinne för spelet verkar ha funnit en lämplig fortsättning på Anti Alfas spindelvävsliknande anfall. Med en väl avvägd passning skickar han ut bollen mot Daniel på högerkanten som sätter full fart mot

målet. Men då inträffar en märklig situation. Daniel hinner bara två meter innan han stöter på patrull. Det är Den Flygande Holländaren som mäktigt tronar upp sig framför honom. Låt vara att Anti Alfas forward är en stor, tung och mycket fysisk spelare, men i jämförelse med Roland Wijkniet ser han mycket liten ut. Den Flygande Holländaren verkar till sist ha blommat ut i sin fulla legendariska kroppskraft och längd. Det är en mycket respektingivande syn. Utan att ens behöva röra Daniel stänger alfahannarnas mäktiga back samtliga vägar och tvingar forwarden ut över sidlinjen. Bollen går till inkast och skickas över planen mot Sebbe på vänsterkanten. Han sätter fart över planen med målet i sikte, men går mycket snart samma öde till mötes som Daniel. Efter två meter går han på pumpen när Tekniker´n Jan Hörnfeldt bryskt och tvärt avväpnar honom. Det går en känsla av chock genom publiken.

"Hur ska detta sluta?", smattar Olle Molanders kommentatorstämma ur högtalarsystemet.

Baserat Alfahannarnas taktik hittills är det nu dags för en lång djupledspassning för Artist´n att kontra på. Men Tore Larby står lugnt kvar framför Maffioso. Inte heller Tekniker´n gör någon ansats att vända spelet i ett anfall. Istället skickar han iväg bollen direkt mot Anti Alfas spelförande mittfältsgeni Crazy Ivan. I Teknikerns mungipa spelar ett utmanande leende och det går ett sus igenom publiken vid denna självsäkra provokation. Crazy Ivan tar emot bollen och detta är början till en oerhörd Anti Alfakansk uppvisning de nämaste minuterna.

Det unga genialiska laget pressar sig till det yttersta. De anfaller från vänster och från höger i avancerade formationer. De anfaller från luften och från marken. De utmanar i närdueller, skjuter långskott och levererar mycket snygga inlägg. Snabbheten, genialiteten och kampviljan är på topp, men resultatet är blir alltid det samma - förgäves. Den gamla damen bredvid mig är utom sig av begistring var gång Anti Alfa anfaller. Hon hytter ilsket med näven mot Den Flygande Holländaren och pekar menande mot Bingospelet under armen. Var gång de Anti Alfakanska anfallen bryts sönder framför mål, blir hennes besvikelse obeskrivlig. Hon förbannar Alfahannarna med allt värre svavelosande eder. Men damens tydliga supporterkänsla hjälper föga. På vardera sida av alfahannarnas backlinje tornar Teknikern och Den Flygande Holländaren upp sig. Inför denna sista strid har verkligen dessa spelare stigit fram, blommat upp och tagit sitt defensiva ansvar. I mitten framför eget mål finns den dynamiska och välkalibrerade duon Grovarbetarn och Artist´n. Och bakom dem mellan målstolparna står den väderbitna Maffioso med ett bistert grin. Inför denna match verkar de gamla grånade kämparna ha lyckats ställa om i sin annars så rigida spelformation.

Jag påminner mig om Tore Larbys och Erik Nordenbäcks schackdueller långt innan Nibblacupens födelse. Alfahannarnas försvarsstil är mycket snarlik den taktik som det ryske schackgeniet Kasapav ställde upp mot den offesiva och kreativa amerikanen Bobby Fisher, under det kalla krigets mest hektiska period. Medan amerikanen anföll som allra mest, spelade Kasparov ett vattentätt försvarsspel med två torn på vardera sida om kungen som rensade, medan en löpare och damen i mitten tog hand om mera delikata anfallsmanövrar. ALFAHANNARNAS SISTA STRID! tycks dragit nytta av hela sin massiva erfarenhetsbank och byggt upp ett fullständigt ointagligt försvarsområde. På ett sätt har de också naturen och fysikens lagar på sin sida. Spindelnät har aldrig raserat stenmurar, hur avancerat uppbyggda och tekniskt fulländade de än varit.

Jag slås av tanken av att Alfahannarna på detta sätt kanske på förhand bestämt sig för att ett oavgjort resultat i denna match är fullt acceptabelt. Just då tvingas Sebbe för 20:e gången ut över kantlinjen av Den Flygande Holländaren och en uppgiven känsla tycks för första gången i turneringen svepa genom Anti Alfas hela lag. Adel stirrar håglöst ut i luften och Daniel sparkar förtvivlat i gräset. Då pekar plötsligt Teknikern ivrigt mot bollen. Grovarbetarn är snabbt iväg och levererar ett väl placerat inkast bort emot högerkanten. I detta nu får jag svar på den sista stora gåtan i årets Nibblacup, nämligen den kryptiska spelarpresentation alfahannarna lämnat till Sportredaktionen angående Teknikern.

"Inom militära sammanhang har länge kunskapen funnits att varje grupp behöver en sprängämnes- och teknisk expert. Jan Hörnfeldt eller Tekniker´n är Alfahannarnas man med denna specialkompetens!"

Som skjuten ur en kanon exploderar Jan Hörnfeldt iväg. Denna plötsliga urladdning tar det uppgivna och deprimerade Anti Alfa med total överraskning. På mindre är tre sekunder är Teknikern totalt fri framför målvakten Lindo. Den gamla damen bredvid är plötsligt vit i ansiktet. Hon stryker nervöst över Bingospelet och mumlar nästan ohörbart.

"Lindo, du tappre riddare. För guds, helgonens, klassen och stilens skull, försvara än en gång en gammal belevad dam av societetens ärbarhet och dygd. Gör din gamla välgörare Greta denna tjänst och du skall bli rikt och mäkta belönad!"

Men inte heller denna bön tycks hjälpa. Teknikerns skott är exakt och explosionsartat som den mest omsorgsfullt tillverkade dynamitkubbe. Likt den legendariska finalmatchen mot Shaolin Soccer i Nibblacupens final 2003 är Lindo är chanslös i buren. Ett noll till ALFAHANNARNAS SISTA STRID! är ett faktum och det går ett förvånat och andäktigt sus genom publik, spelare och kommentatorer. Den gamla damen Greta bredvid mig häver upp ett gällt och fasansfullt klagotjut samtidigt som första halvlek blåses av. Hur skall egentligen denna slutgiltiga uppgörelse sluta?

I andra halvlek ändrar matchen karaktär. Anti Alfa har på inga sätt gett upp hoppet, utan verkar snarare mer motiverade att vinna mot sina stora hatfiender nu. Med ett anfallsspel som är snabbt och tekniskt fortsätter de att jaga målchanser. I denna situation skulle det vara mest logiskt för Alfahannarna att bevaka ledningen genom att återigen ställa upp sin vattentäta försvarsmur. Men det gör de inte och på så sätt bjuder de publiken på mycket mycket fin fotboll. Nu spelar istället Artist´n och Teknikern en anfallsfotboll mer eller mindre frikopplade från det övriga laget. Matchen böljar fram och tillbaka i spännande och målfarliga anfall för vardera lagen. Detta sätter hård press på båda lagens backar och målvakter som uppvisar en mycket fin och stabil försvarsfotboll. Trots många goda chanser för alfahannarna är nog ändå Anti Alfa strået vassare. Anledningen till att lagen i praktiken ändå blir jämbördiga stavas utan tvekan Tekniker´n. Han dominerar hela alfahannarnas vänstra flank, anfall, mittfält och försvar i ett. Om Elitlagets Kärnvapenspetsen exploderar i snabba och fullkomliga anfall, liknar Jan Hörnfeldts spel mer en långsamt brinnande och obönhörligt seg dynamitgubbe. Tekniker´n är överallt på en och samma gång. Det är en otrolig fotbollsinsats som alfahannarnas sprängämnesexpert uppvisar och fortfarande leder ALFAHANNARNAS SISTA STRID! matchen. Anti Alfa börjar bli mer och mer desperata och detta uppmärksammas från kommentatorskansliet.

"Alfahannarna leder med ett noll och nu börjar en panisk skräck sprida sig i Anti Alfas spelares ögon. Vem hade kunna tro det? Vad säger du Fredrik?"

"Det stämmer mycket bra Olle. Som expertkommentator vill jag bara påpeka att jag hade kunnat tro det."

I ett sista desperat försök i andra halvleks skälvande slutminuter lägger Anti Alfa om sin anfallsstrategi. Istället för spindelvävstaktiken klumpar de ihop sig och utmanar alfahannarna i samlad trupp. Resultatet är förbluffande. När de gamla grånade kämparna förlorar sitt utrymme, kan de inte längre använda sig av sin taktiska överblick och råa fysiska styrka. Det blir ett massivt tryck mot alfahannarnas målbur som resulterar i flera farliga målchanser och välplacerade inkast. Kvitteringen hänger sannerligen i luften. I denna svåra stund kliver Maffioso fram. Framför mina ögon trycker sig den puritanska målvakten mycket hårdfört och brutalt genom hela spelarskocken. Han lyckas knipa åt sig bollen och startar upp ett soloanfall á la italiano. Men Razmataz jagar i fatt honom och utför en perfekt tajmad glidtackling. Tyvärr för backen hamnar bollen inte utanför planen utan stannar försmädligt på mittfältets vänsterhalva. Mer behövs inte. Tekniker´n är snabbt framme på bollen, gör en dynamitrusning och säkrar ALFAHANNARNAS SISTA STRID´s seger med ett hårt skott som landar i Anti Alfas målbur. Kort därefter blåses matchen av.

Anti Alfa 0 - 2 ALFAHANNARNAS SISTA STRID!

Den välklädda Greta von Wittfeld bredvid mig brister ut i ett förbittrat klagorop. Vredgat drämmer hon Bingospelet rakt ned i marken framför sina fötter. Medan Bingobrickorna singlar genom luften gör hon en hastig sorti mot en väntande Rolls Royce och försvinner från platsen. Spelarna i Anti Anti verkar också mycket besvikna, förvånade och chockade. Trots att de om en stund skall spela i Nibblacupens final, lyckades de inte med sin stora huvudmotivation. Nämligen att ta kål på sina ärkefiender - de gamla gubbstrutarna i ALFAHANNARNAS SISTA STRID!

Men de gamla grånande alfahannarna däremot dunkar kärvänligt och kärvt varandras ryggtavlor. I deras alfahaneblickar tycks ett nytt hopp ha tänts. Genom att mirakulöst lyckats besegra det lag som så länge levt för att krossa dem, har de sannerligen bevisat att Alf A Kempes ordspråk fortfarande stämmer. "Gammal är äldst!" När de passerar kommentatorskansliet meddelar de stolt att Nibblacupen inte sett det sista av dem. Nästa år ämnar de minsann ställa upp som "the return off the alfa hannarna".

Matchens lirare:
Teknikern Jan Hörnfeldt, ALFAHANNARNAS SISTA STRID!