Det är redan allmänt känt att Linus Neumann Nordenbäck värvades till Arsenal redan vid 16 års ålder. Engelsmännen var eld och lågor över den vackert graciösa och tekniske fotboll Linus bjöd på på fotbollsplanen. Under många år hyllades han av både publik och den svårflörtade engelska kritikerkåren. Linus Neumann Nordenbäcks hela liv bestod av en endaste sak - fotbollen. När de övriga spelarna gick ut och drack öl efter träningen, stannade Linus kvar på arenan och gnuggade överstegsfinter ända tills han föll ihop fullständigt utmattad. Under flera tillfällen har hans lagkamrater på morgonen funnit honom i en djup sömn, på hemmaarenans gräs i Arsenal FC. Linus var strängt upptagen med sitt spel och det var mycket få gånger han tillät sig en paus från den engelska fotbollsligan. Dock missade han aldrig Nibblacupen, den fotbollsturneringen som spelades på hans föräldrars tomt på Svartsjölandet. 2004 ledde han sitt lag till seger och erövrade nibblacupens pokal för första gången!
Under sommaren 2007 var det spelarstrejk i den engelska ligan. Linus åkte hem till familjen Neumann Nordenbäck i Svartsjö. Där var det stort tumult och oreda. Familjen hade nämligen bestämt sig för att åka till Mexico. I all hast beställdes en biljett till Linus och familjen Neumann- Nordenbäck - Holm - Molander - Malm flög över Atlanten! I det sydamerikanska landet njöt Linus alldeles obeskrivligt av sin hastigt påkomna semester från den engelska ligan. I frånvaron av fotbollen blommade Arsenals stjärnspelare upp. Han vandrade i sakta mak längs stränderna i den ljumma karibiska natten. Han tog sig tid att riktigt lära känna sina syskon och föräldrar under långa och djupa samtal. Men det fanns också en baksida av Linus resa. Den unge Arsenalspelaren hade under många år levt isolerad från världen utanför fotbollen. Här i Mexico slog verkligheten som en het vägg mot Linus ansikte. I Mexico City, världens största stad, såg Linus Neumann Nordenbäck tiggare, uteliggare och andra socialt utslagna grupper. Dessa erfarenheter lagrades som en hård och mörk kärna i Linus inre som skulle och uppta en stor del av Arsenalspelarens tillvaro och kreativitet.
När familjen Neumann Nordenbäck återvände till Sverige styrde Linus omedelbart stegen mot en nedsliten röd träbarack i tomtens utkanter. De närmaste veckorna fram till Nibblacupen 2007 isolerade han sig i den fallfärdiga träbyggnaden. Linus funderade länge och grubblade djupt över världens ondska och mörka krafter. Till slut skulle ett oåterkalleligt mogna beslut mogna fram. I 2007 års Nibblacup gjorde Linus stora hjälteinsatser i Elitlaget med sitt intelligenta och graciösa fotbollsspel. Som fjärrskådare i framtiden vet jag naturligtvis resultatet av årets Nibblacup, men väljer att utelämna detta av hänsyn till Er fotbollsintresserade läsare. Vad jag däremot vill berätta är att Linus Neumann Nordenbäck klev upp i gryningen dagen därpå. Han skickade ett mail till Arsenals tränare Arsène Wenger där han omedelbart sa upp sig från den engelska ligan. Linus packade sin blå ryggsäck med ett par extra byxor, en t-shirt och ett par kalsonger. Därefter samlade han ihop sin barndoms få ägodelar, gick till bakgården och brände upp dem på vedbacken. Linus Neumann Nordenbäck gick in i huset. Han kysste sina föräldrar farväl och vandrade ut på den lilla byvägen utanför huset där han fick lift med en knivförsäljare från Strömsund. Det var det sista som familjen Neumann Nordenbäck skulle höra av honom på mycket, mycket lång tid.Åren gick och familjen Neumann Nordenbäcks medlemmar kom att uppleva fantastiska livshistorier. Detta framtidsreportage rymmer inte alla detaljer, men kort kan nämnas att Molly efter 15 år av presidentsträvanden fortfarande inte lyckats tagit över hela jorden, men väl Jämtland, Norge och halva Finland. Linnea vandrade troget vid Presidentens sida och vakade som en hök över det nya statsskickets skattkista och finanser. Lina, som blivit imponerad av en kvinnlig mexikansk löpares vackra joggingstil, slog sig in på idrottens bana. Hon simmade fram och tillbaks till Island och blev den förste att springa ett maratonlopp på under 2 timmar. Slutligen kan nämnas att Lindo kom att bli den mest kände kläddesignern på flera århundraden. Från sitt nya huvudsäte, Milano i Italien, styrde han modevärlden i decennier med enväldigt inflytande över det egna designimperiet LINDO. Dagen efter att Sigrid gått i pension började hon omedelbart arbetet med det 6 meter höga torn i sandpolerad gråsten som hon länge haft en idé att bygga i trädgården. Efter tre dagars kånkande av stora stenar från skogen och raspande med sand fick Erik Nordenbäck nog av oväsendet. Han ämnade som pensionär skriva det stora musikaliska opuset Vid Dödens Port, inspirerad av sin mystiske läromästare Martinus. Men Erik fick ingen ro på den stökiga byggnadsplats som tomten plötsligt förvandlats till. Han flydde in i sin husvagn där han beslutsamt tänkte stanna tills hans arbete var färdigt.
15 år senare vandrade en märklig individ uppför trädgårdsgången i Nibbla. Hans hår var långt, brunt och lockigt. Han var klädd i en märklig togaliknande dräkt. Förutom det vackra ansiktet med de bruna pigga ögonen och den smäckra inoljande mustaschen, fanns det inte en fläck på hela hans seniga kropp som inte var tatuerad. Den märklige individen vandrade över den övergiva tomten, förbi husvagnen och baracken och satte bestämt kurs mot det 6 meter höga torn som stoltserade nybyggt och respektingivande i trädgårdens bortre del. När han stretade uppför tornets trappor och såg ut över gräsmattan översköljdes hans sinne av lyckliga minnen från forna tiders glans och fotbollsära. Vid tornets topp fick han återse sin mor Sigrid och sin far Erik (som dagen till ära för första gången på 13 år lämnat sin husvagn för att beundra utsikten från det färdigbyggda tornet). Hans föräldrar blev överlyckliga över att återigen träffa sin förlorade son. För det var verkligen Linus Neumann Nordenbäck som återvänt till Nibbla!Likt en vagabond från svunna tider hade Linus rest i 30 års tid. Han hade besökt jordens samtliga platser. Linus Neumann Nordenbäck hade tagit för vana att tatuera varje plats namn som han besökte. Hans kropp var täckt av en närmast oläsligt blått mönster av bokstäver på olika språk. Sin ryggsäck hade han tappat för 20 år sedan i de mäktiga Niagarafallen. De enda ägodelar han nu ägde var togan han var klädd i samt sandalerna på fötterna. Om Den Flygande Holländaren Roland Wijknet en gång valdes in i det nu utdöda Ninos en Cruz på grund av sin stora styrka, var Linus förmåga och kraft en helt annan. Den vackra unga mannen med de bruna sensuella ögonen behövde bara visa sig för att kvinnorna med höga skrik skulle flockas sig omkring honom. Linus Neumann Nordenbäck bar på en mystisk sexuell dragningskraft som gjorde kvinnor världen över galna av het åtrå och begär. I 30 års tid hade Linus, på olika platser i världen, spelat fotboll med gatubarn, hemlösa eller andra socialt utslagna grupper. Kvällarna tillbringade han på verandor, salonger eller restauranger i sällskap med någon för kvällen lyckligt utvald kvinna. Linus hade 250 barn med olika mödrar jorden över. För att undvika förvirring bar de faderns förnamn och moderns efternamn. På så sätt hade Linus 110 söner med förnamnet Linus och 140 döttrar med namnet Linusa. Efter att kortfattat ha hälsat på sina egna föräldrar på toppen av det märkliga tornet, gick Linus Neumann Nordenbäck med raska steg till den fallfärdiga baracken. Där hittade han en gammal madrass och sov i tre veckor i streck ovanpå en stor hög med banankartonger.
När Linus till slut vaknade började han omedelbart organisera nästa Nibblacup. Från alla håll strömmade medlemmarna från de olika fotbollslagen och samlades än en gång på gräsmattan i Nibbla. Märkligt nog levde alla gamla spelare fortfarande, även om de åttio år gamla gubbstruttarna i ALFAHANNARNAS SISTA STRID var mer än lovligt skröpliga. Om det en gång rådde tvivel om huruvida Den Flygande Holländaren använde rullator, var det nu ingen tvekan om saken! Rolf Hägne lyckades få en trippel dos Profycephalax mot benskörhet utskriven och visade upp en förvånansvärd styrka och snabbhet. Molly anlände i en svart limousin och Linnea följde tätt inpå och betalade notan. De galna oangeklädda medlemmarna i Shaolin Soccer, som nu var mellan 50 och 60 års ålder, stämde än en gång upp sitt urgamla stridsrop AAAUUUMMM och det ekade mäktigt över Svartsjölandet! Så blåser Sigrid uppe i sitt torn i domarvisslan och en alldeles fantastisk Nibblacup spelas än en gång!
Ella Vidblick
//för Sportredaktionen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar